Okej jag vet att jag bara uppdaterar när jag mår som sämst, men det är just för att jag behöver ventilera. Och det här är dte enda stället jag kan göra det på (det är ju trots allt min dagbok...)

Jag är så jävla arg på min pappa. Ska nog söka hjälp hos en psykolog för jag bryter ner snart, har ingen aning om hur jag ska fixa honom så han kan förstå LITE iaf men han är en egoistisk, lat och oförstående person. Precis som hans morsa (ja, min farmor).

Stackars, stackars min underbara mamma...

Har tenta imorgon och ångesten är på högsta nivå...bajs!

till Joanna: nej det visste jag inte!! Kan jag få nya adressen till din blogg? saknar att läsa den! KRAM!

Jag vet, men allt är skit. Mitt liv är skit och det beror bara på mig. Har tenta så jag äter som en gris...nästa måndag (19:e) ska jag köra igång igen, då blir uppdateringarna bättre. Fram till dess ska jag bara ta mig igenom allting först...SUCK

Om ni någon gång under ert liv bestämma er för att läsa någonting eller så bara ska läsa ett enda inlägg på min blogg så LÄS DET HÄR:

Snälla, söta, rara flickor ock pojkar - sluta aldrig att äta normalt. Jag tänker erkänna en sjukt pinsam sak här i min blogg; jag har helvetes jävla hemorrojder ORSAKADE AV ATT JAG VARIT FÖRSTOPPAD UNDER LÄNGRE PERIODER AV MITT LIV PGA ATT JAG HAR ÄTIT FÖR LITE OCH/ELLER FÖR DÅLIGT. Jag ligger här, klockan 2:34 - mitt i natten och ska upp om 3 timmar - och kan inte sova PÅ GRUND AV SMÄRTA.

Jag har tagit 3 jätte starka värktabletter (alltså nivån kan jämföras med 8 alvedon!) och bedövningssalva ändå känns det som jag ska dö.

Tänk er hjärtklappning, panik och den mest olidliga fysiska smärta ni någonsin kan tänka er varenda gång ni ska gå på toaletten för att göra "nummer två". Det gör så ont att ni skriker och gråter på toaletten, smärtan tar över hela kroppen och blir så stor att ni måste ta ev er alla kläder för det känns som dom hjälper till att strypa er sakta och långsamt. Dessutom slutar det inte där utan det blöder och SMÄRTAN EFTERÅT är det värsta, den skulle jag göra vad som helst för att slippa. Verkligen vad som helst, t.o.m gå upp ett kilo för det!

Snälla, jag var dum nog att tro att jag var jätte tjock när jag var 16 och idag, nästan 7 år senare, har jag helt förstörda magtarmkanaler bara för att jag inte kunde ta itu med mina andra problem utan lät dem gå ut över maten och min viktkontroll...gör inte samma misstag som jag. Det finns så mycket jag inte kan äta eller svälja utan att få ont, så enkla saker som t.ex tomat eller paprika. Idag fungerar varken min mage, matstrupe eller mina tarmar ens i närheten av normalt längre. Det jag går igenom just nu, den fruktansvärda smärta jag känner, skulle jag inte ens önska min värsta fiende.

svarar på kommentarer senare..hoppas ni förstår, tack för ert stöd!

Jag vill inte finnas längre. Jag vill inte att någon ska komma ihåg mig, då skulle det vara så mycket enklare att försvinna. Men det kan inte hända, måste fortsätta låtsas leva det perfekta livet och vara stark...

Jag kom precis på en sak, jag har ett starkt sockerberoende så från och med nu och hela januari framåt har jag godisförbud. Inget godis, ingen glass, inga kakor. Det vill säga, pepparkaksburken som ligger kvar från julen ska fortsätta ligga där. ENDA tillfället jag kan få ta någon är om jag har skött mig under resten av dagen.

Det här ska bli intressant för jag tror verkligen att det kommer hjälpa mig gå ner i vikt. Det är mest mitt hetsande som sätter stopp för det hela ju.

Jag har snarare en nyårsönskan än ett nyårslöfte: att allting ska lösa sig.

Vill inte börja skolan - en tjej som är skit elak mot mig bara för att hon tror att jag ska ta hennes kompis ifrån henne och är avundsjuk på mina kläder. Jag låter det verkligen get to me (tyvärr, idiot som jag är så låter jag henne vinna på det sättet) och det bara tar så himla mycket av min energi så jag knappt orkar ta mig upp på morgonen och måste övertyga mig själv om att sluta tänka på det typ varannan sekund. Till och med nu under min lediga period!!

Jobbet - jag är så rädd för att göra misstag hela tiden, så fort minsta grej händer blir jag jätte stressad och känner mig dålig.

Tenta - orkar inte plugga! Dels för att det kommer att innebära äckligt mycket onyttigheter men även för att tjejen som är elak mot mig med största sannolikhet kommer att utesluta mig och en som står mig väldigt nära från pluggruppen som är nyckeln till framgång.

Vikten - jag satte på mig mina smaljeans idag och HELVETE säger jag bara. Allt fett rann över från sidorna och magen, ville bara kräkas...

Maten - kan inte sluta hetsa onyttigheter

Pojkvännen - det gör ont i hjärtat. Jag vill att han ska älska mig som för 2 år sedan, han är så mycket lätt retligare nu...och det faktum att han inte ens låtsas bekymrad när jag inte äter (vilket får mig att känna mig ännu mer som skit och hetsäter bara mer). Missförstå mig inte nu, han är perfekt på många sätt och jag älskar honom. Han och familjen gör livet värt att leva.

Kompisar - mina riktiga som alla flyttar iväg igen under ledigheten.

ÅNGESTEN - när, SNÄLLA SÄG MIG NÄR, kommer den här helvetes känslan att försvinna?? Det gör så ont, det tar kål på mig.

Familjen - jag vill bara att dom ska vara lyckligast i hela världen. Inget bråk. Jag vill gör dom glada och nöjda, inte besvikna!! Vill inte vara en sur idiot mot dom som jag oftast är...

Mig själv - hopplöst jäkla fall jag är alltså. Jag hatar mig för att jag är så jävla rädd, feg och missluckad.

Gott nytt år på er, låt oss hoppas att det här året blir mycket bättre än det förra. För oss alla...